Korta dagar

Den här tiden på året blir ju timmarna med dagsljus så väldigt få så väldigt snabbt, men en del har vi i alla fall fått gjort och börjat på med den senaste veckan. Timret är nu märkt och det är bara att hoppas på att lapparna sitter kvar och att det känns lika begripligt när allt ska sättas ihop igen. Vi har använt "lappar" som vi klippt från golvvärmeplåtar och skrivit med spritpenna. Vår tanke är ju att det inte ska dröja flera år innan stommen sätts upp igen men det känns ju ändå lite läskigt att tänka på hur bra märkningen och framförallt timret kommer klara sig under vintern och så länge det nu kommer bli liggande!

En mycket suddig mobilbild från märkningen. Om någon som genomfört liknande projekt reagerar på metoden vi använt när vi märkt, skriv gärna en kommentar om hur vi borde göra istället. Det finns fortfarande tid att göra om ifall det skulle behövas. Vi har en stanssats som vi kan använda om ni till exempel tror att spritpennan kommer blekna..

Vi har också rensat upp en hel del runt huset så att man kan komma åt att riva. Det blir mycket skräp trots att det känns som om vi har tagit reda på och sparat så mycket. 

Nedmontering av kakelugnen

I vårt hus hade det tidigare funnits minst fyra kakelugnar men när vi köpte det fanns bara en kvar. På ett sätt känns det lite skönt att inte behöva riva och förvara (det blir en del bananlådor!) flera stycken även om man ju hade kunnat sälja dem och få lite extra i byggkassan. Vi kommer inte behöva så många i det nya huset utan en för mysfaktor och vid behov extra värmekälla på vintern räcker väldigt bra.

Såhär såg den ut före rivning. En väldigt fin modell som känns klassisk och passar bra in med hur vi har tänkt inreda i vardagsrummet där den ska stå. Det fattas tråkigt nog en bit av kransen längst ned, så det kommer vi behöva försöka fixa på något sätt.

Det var i våras någon gång som jag efter lite gruvande gjorde slag i saken och märkte upp kakelugnen och rev den, efter att ha läst Värmen i gamla hus av Göran Gudmundsson och på olika forum hur folk hade gjort.

Första biten borta!! Det var väldigt spännande när den väl lossnade efter några minuters ruckande, kransbitarna längst upp är ganska tunga så det är ett under att jag kunde klättra ned med dem utan att tappa dem, haha!

En bra bit på vägen! Jag märkte bitarna med frystejp och spritpenna, hittills verkar det vara ett bra sätt, ingen tejpbit hade åkt av när kaklen packades ned i bananlådorna.

Här ligger den (nästan hela) på golvet. Som ni ser hade en del kakel spruckit, mest där krokar suttit och från hålen där man fäst stålbågarna som satt mellan lagren. Det ska gå bra att sätta upp ugnen ändå och tydligen går det att dölja sprickorna så den ser hel och fin ut igen.

Uppdatering några månader senare..

Nu har det ju hux flux gått några månader sedan senaste inlägget igen, men vi kör på med bloggandet igen och hoppas på bättring, haha! Fick en fin kommentar av min syster att det var dags att skärpa mig med uppdateringar och ja det är faktiskt mycket som händer med rivningen nu, sommaren var ju så otroligt varm så under flera veckor GICK det verkligen inte att göra något kroppsarbete. Att jag dessutom ser ut som på bilden nedan (detta var för några veckor sedan) bidrar också till att rivningen går lite långsammare och det blir mycket tankar på allt spännande som snart ska hända. 

En liten bild på förvaringsplatsen där det mesta ska få ligga och vänta på att målas om och sättas tillbaka när huset kommit upp på sin nya plats.

Senaste veckans projekt, som nog kommer uppta denna vecka också, har varit att riva muren. Vi skickade först upp min pappa som är duktig att stå på tak (han hade såklart säkerhetslina, huset är så otroligt högt även om det kanske inte ser ut så på bilderna) för att börja riva själva skorstenen.

Sedan fortsatte jag med knackandet nedåt. Helt lagom syssla när man är i åttonde månaden. Som ni ser har muraren smetat på något slags skydd även på insidan av muren så de flesta stenar har klarat sig riktigt bra och vi kommer spara många av dem och använda igen.

Igår hade vi kommit ungefär såhär långt med rivandet när det blev för mörkt för att fortsätta. Blir ju snart väldigt få timmar av dagsljus och elen till huset är kapad för länge sen. Från stallet på gården kanske man borde dra någon lång skarvsladd för att kunna ha någon strålkastare..

Mina föräldrar hjälpte till att lasta stenarna på pallar, det blir nog minst tio pallar innan vi fått bort allt!