tisdag 8 december 2015

Vintervila och ettårskalas



Här hemma har vi nu tagit byggpaus och en liten vintervila. Jag hoppas på att kunna få till en bra arbetsplats för börja skrapa och måla lite på fönstren snart, det känns som det kommer ta sin lilla tid att få dem klara. 

Det absolut största och roligaste som hänt på sistone är att jag har blivit moster till en liten pojke! Så underbart att få lära känna ännu ett litet nytt liv! Nästan i samma veva blev vår lille son ett år och vi firade med ett litet kalas.



Griffeltavlan kom till användning, så att ingen skulle kunna missa hur gammal det var han faktiskt blev.. Det är rätt kul att ha en griffeltavla i köket även om det oftast har stått ungefär "Kom ihåg: MAT" eller "Adar adar ADAR Adar" och liknande på den. Känns som jag är den sista att haka på trenden som funnits ett tag. Jag hittade några fina ramar på loppisar i somras så jag målade en skiva med griffelfärg och ramade in.


Jag satt och kollade på det underbara programmet Det sitter i väggarna och klippte och tejpade en jättelång vimpel som vi satte upp i köket. Här ser man några fler roliga, gamla detaljer som finns i lägenheten. Den häftiga lamphållaren som har massa leder så man kan flytta den lite hur som helst i rummet, tyvärr glappar sladden efter många års böjande. Så har vi ju den smått psykedeliska fondtapeten som jag ibland tycker är rätt häftig och ibland bara inte orkar med just då.. Lite passande att klockan är ett på bilden och pojken fyllde ett :)


Den här dåliga mobilbilden är från mina föräldrars kök som blir så mysigt med några tända ljus. Längtar och hoppas att vi också kommer kunna ha en fin spiskupa med vedspis under i huset snart. Känner att jag har lite dålig koll på hur man hittar murare som kan göra sådant häromkring och även vem som kan mura upp kakelugnen. Vi får göra lite efterforskningar om det. Tar gärna emot tips om ni har. 

fredag 6 november 2015

En liten bit till


Den senaste tiden har det saktat ned lite med byggandet, de kan ju inte ta ledigt hela tiden från jobbet och dagarna är ju så korta så kvällsjobb känns inte som ett bra alternativ. Elverket har dessutom precis lagt av så nu får vi fixa ett nytt.. Vi har börjat ställa in oss på att vi kanske inte hinner få på taket innan snön, frågan är hur mycket man behöver och hur man då bör skydda det vi gjort. 

Visar en liten bild från lägenheten vi bor i nu. Det fina, gamla skafferiet som jag nog kommer sakna lite i huset. Vi har ett fint hörnskåp som stod i huset förut som nog kommer bli skafferi men riktigt lika stort är det inte, det här kan man ju gå in i! Jag har inte gjort nästan någonting för att fräscha upp skafferiet, eftersom vi ju inte skulle lägga så mycket pengar och krut här. Jag har bara rivit bort något klibbigt papper/plast som var på hyllorna och skurat ordentligt. Skulle gärna måla därinne åtminstone, vi får väl se om jag gör det någon gång bara för det skulle bli så fint.



Nu syns huset från byvägen!! Så häftigt att se tycker jag. Jag har undrat hur det kommer se ut och liksom fantiserat om att man kanske kommer se huset och lamporna som är tända i fönstren när man kommer hem en mörk vinterkväll. Vi visste inte ens ifall mer än taket skulle synas så det var ju en glad överraskning att det kikar fram såhär fint!


Och så en bild från samma plats som förra inlägget så det syns att en del har hänt. 


Och en från motsatt sida. Här ser man att vi faktiskt har grannar! Det ser ut att vara lite ödsligt på de flesta bilderna här på bloggen tror jag men faktum är att världens mysigaste by ligger nedanför. Vi kommer se till det gula huset på bilden och (efter lite trädgallring) mina föräldrars hus och möjligtvis fler om och när det avverkas i framtiden. Jag tycker det känns skönt avsides men ändå vet man att det är nära till många grannar. Så ser man ju faktiskt ända bort till Hammarstrand också och den berömda Hammarstrandsskylten syns som ett litet vitt streck på berget längst bort..



Den här lilla vännen har fått åka upp till bygget i vagnen några gånger, verkar trivas rätt bra där han med faktiskt.





tisdag 20 oktober 2015

Huset växer fram!

Nu händer det mycket uppe på berget! Moberget heter det tydligen där enligt pappa, om jag inte missminner mig. Idag när jag åkte upp en sväng såg det ut såhär:
(Tror/hoppas det är jag som tagit bilden snett och inte huset som är det, förutom kanske där mellan fönstren, där verkar det lite svajigt än så länge, men det blir nog ordning på det med!)


För många ser det nog inte mycket ut för världen men för mig är det så vackert! Just nu har jag bara den här suddiga mobilbilden men har tagit rätt många bilder under tiden de timrat så kan göra ett längre inlägg senare. 

Om ni tycker huset ser lite annorlunda ut nu än innan rivningen så är det helt riktigt, vi har faktiskt ändrat det av lite olika anledningar. Så frågan är om man kan säga att vi flyttat ett hus eller om vi snarare bygger ett nytt hus av delar av ett gammalt. Jag tycker det känns lite som både och.. kan skriva mer senare om varför vi valt att göra de ändringar vi gjort om ni är intresserade. 

Ska jag beskriva känslan när jag ser huset stiga så pendlar jag mellan att känna en otrolig inspiration, glädje och förväntan och en känsla av att helt plötsligt ska jag vakna upp och så är vi mycket tidigare i processen igen!! Jag har ju timrat det här huset i drömmarna tusen gånger för att sedan vakna och huset är inte ens rivet..

Det vore så roligt att veta vilka ni är som brukar komma in och kolla på bloggen, några vet jag ju om men lämna gärna en liten kommentar om ni har lust! :)

måndag 21 september 2015

Stenig bildkavalkad i september

Blogguppdateringens stund är kommen. Det här inlägget kommer mest innehålla massa (nästan likadana?) bilder på stengrunden under uppbyggnad. Det tog mycket tid, var otroligt varmt några av dagarna och framförallt var det tungt arbete men årets (och livets) hjältar är E och pappa som kämpat på, kvällar och lediga dagar, tillsammans med pappas gamla gårdstraktor och ett järnspett och fått till i mina ögon något av det finaste jag sett :)


Här är första hörnstenen på väg till sin plats. 



Några stenar kunde lyftas med timmervagnen men de flesta var så tunga så de fick fraktas med kedjor eller gafflarna på traktorn. I mellanrummet som syns på bilden ska en lucka byggas så man kan komma in i krypgrunden.



En bra bit på väg! Man blir ödmjuk inför de stenarbetare som bearbetat stenarna för mer än 100 år sedan så de blivit så raka och fina (åtminstone på en sida...)



Rakt och fint! De har använt ett avvägningsinstrument för att se till att stenarna ligger helt i våg.



Färdigt! Som ni ser har de lämnat små mellanrum mellan stenarna på varje sida. Där ska vi mura in ventiler. Först var vi inne på att försöka såga i stenen och göra riktiga luckor men vi kände att vi får kompromissa och att en liten remsa med betong förhoppningsvis inte kommer störa så mycket.


Tog en bild uppifrån för att få med lite utsikt också.. Jag tror ni kan förstå att man längtar efter att få vakna och få dricka morgonkaffet till den här utsikten i framtiden! Det går inte att fånga på bild hur fint det är däruppe och varje gång jag kommer dit känner jag ett sådant lugn och känner mig redan som hemma. :)

Nu hoppas vi på en lång, torr höst innan snön kommer så kommer vi förhoppningsvis kunna nå vårt mål att ha tak på huset innan vintern.

måndag 17 augusti 2015

"Vad långt ni har kommit!"



Meningen i rubriken och liknande får jag höra mest varje dag nu från folk som noterat att huset numera är ett minne blott på platsen det stod. Det är så roligt att folk är intresserade och liksom hejar på oss i arbetet, själv tänker man så mycket framåt att man glömmer bort att se bakåt och på hur mycket som faktiskt har hänt både hittills i år och särskilt den senaste månaden! 

Ja, det är väl dags för den månatliga bildkavalkaden och tro det eller ej, det är inte bara rivningsbilder den här gången (!!!)


Jag passade på att ta en lite konstnärligare bild på när sista stocken revs av mina tappra timmermän! Passande nog betyder tydligen blåklocka "följ ditt hjärtas röst" på blomspråket.


Eftersom vårt hus byggs upp på vad som varit kalhygge i några år finns det massvis med smultron kring gården, stora smultron! Jag har nog aldrig fått ihop så jag kunnat äta en skål med smultron förut. Det finns även massor med blåbär, lingon och vildhallon som verkar trivas bra och bli stora de med. Två svartvinbärsbuskar som väl fåglar råkat plantera har jag också hittat, mycket välkommet!


Härom veckan åkte jag och en kompis med våra jämnåriga små till Graninge bruk för att gå på den stora, välsorterade loppisen och antikhandeln där. Det var så otroligt vackra byggnader och det fanns  så mycket fint att det till slut inte blev någonting köpt för någon av oss, haha! Vi fikade på en filt och hade en liten sightseeing runt i Graninge så resan var absolut inte förgäves trots bristen på loppisköp.



På gården börjar det dra ihop sig till husbygge, grundstenarna har kommit på plats, det gäller bara att pussla ihop dem..


Här lastas stenar av! Tur att det finns starka och händiga maskiner att jobba med nu för tiden.


Eftersom gården där huset stod var så krånglig har det varit svårt att komma på hur vi skulle få hem de långa stockarna. Det var för svårt för timmerbilar att ta sig dit och att lasta på där men som tur var fick vi tag på en jättelång traktorvagn så vi äntligen kunde få hem de längsta stockarna!


Mina föräldrars gård är nu full med högar som består av deras dotters hus! Här ligger kortare stockar som togs hem tidigare. På bilden syns också markisolering och några avloppsrör som ska grävas ner och vänta på bättre tider.

Inom några dagar får jag nog mer att visa!

söndag 12 juli 2015

Mera timmer och balkonghäng


E, min pappa och min farbror jobbar på! Röd-bruna färgen avslöjar hur högt huset varit innan de byggde på en våning till på 1890-talet.

Sakta men säkert plockas huset nu ned. Det är faktiskt med en del blandade känslor från mitt håll. Det här har vi ju arbetat mot ett år nu så självklart är det en stor känsla av "äntligen!!" men dels känns det tråkigt att jag inte kan hjälpa till så mycket just nu i det här (förhoppningsvis) allra tyngsta skedet av hela projektet då jag är hemma med lilla sonen och dessutom inte är extremt stark (Även om bärandet av en viss liten 10-kilosklump nog tvingat fram några biceps och triceps här och där!) och dessutom känns det lite sorgligt att vi snart inte kommer springa runt där och greja längre, jag hade ju som vant mig vid det nu.
Det börjar kännas "på riktigt" nu för mig, det kommer verkligen bli ett hus för oss därhemma! Jag har ägnat ungefär två år till att planera, drömma och fantisera om huset så i mitt huvud finns en relativt klar bild av huset, som att det redan står däruppe på berget och egentligen bor vi där. Men allt som oftast kommer ju verkligheten ifatt och man inser att det är låångt kvar innan vi är där. Och efter ett års rivande och slit, när man då vill se resultatet av arbetet, ja då finns där ingenting att se! En konstig period just nu, lite mittemellan känns det. Får hoppas den blir kort och uppbyggnationen kan börja så fort som möjligt, kommer kännas hur stort som helst att se huset resa sig igen!


Jag och lillen har fixat lite mysigt ute på balkongen i lägenheten åtminstone, nån nytta ska väl vi också göra? 

Jag har även målat kaklet i köket i lägenheten! Ett lagomt litet projekt när det kliar i fingrarna av inrednings-/renoveringslusta. Vi har ju sagt att vi inte ska lägga pengar på att fixa något här i lägenheten men det dassiga, brunblommiga kökskaklet var helt enkelt för fult för att få vara kvar..

 En till bild från lägenheten. Det är ganska fint här ändå, vissa stunder. Bruna golvmattan är inte min favorit men det finns andra fina gamla detaljer i lägenheten som väger upp de fula. Kanske visar mer en dag. (Notera tvätten som hänger på tork i vardagsrummet.. längtan är stark till tvättstugan som vi förhoppningsvis ska klämma in någonstans i huset, eller ännu bättre, att få hänga tvätten ute på gräsmattan!)

måndag 15 juni 2015

Långsamma framsteg

Idag känns det äntligen som att det kanske kan börja dra igång ett lite snabbare tempo i husbyggandet. Hade ett bra möte med byggnadsnämnden och vår kontrollansvarige och det verkar som att det kan bli en lösning på ett problem som hindrat nedrivandet av timmerstommen i snart en månad.

Lägger väl in några tråkiga rivningsbilder ännu en gång då! Hoppas på att snart få börja visa lite framsteg här på bloggen och inte bara "förstörelse".. Men snart är vi nog på väg åt rätt håll. Det känns lite som att den här väldigt långa perioden, över ett år, av rivande varit som ett test för att se om vi verkligen orkar hålla ut med drömmen. Det kommer säkert kännas tungt ibland under uppbyggnaden också men det måste ju bara vara roligare att bygga upp något jämfört med att riva något!  



För några veckor sedan rök taket också!


Det var så häftigt att klättra upp på vinden och komma UT. Jag hade inte varit med och rivit men kände att jag ville dit och se vad som hade hänt och fotade lite.



Där har vi det...elskåpet och kabeln som sitter vid vindsfönstret är orsaken till att vi inte kunnat riva än, vi väntar på att det ska bli flyttat. 

Hoppas på att kunna visa några bilder på grunden i nästa inlägg! :)